Naturbegåvning

Såg nyss dokumentären Beach Boys och Brian Wilson: Long Promised Road på SVT Play. Riktigt bra och intressant om ett minst sagt fascinerande geni.

Att säga att han har haft och fortfarande har ett tufft liv vore en underdrift. Hans utmaningar är av en kalibrer som många av oss inte ens kan föreställa sig.

Men det finns en del av livet som alltid funnits med som trygg ledsagare, en boj att klamra sig fast vid när hela havet stormar: musiken.

När han pratar om sin musik och artisteri i allmänhet, så säger han bland annat:

Det är väldigt personligt, och nåt som kommer naturligt. En naturlig sak.

Det är nästan som att det skulle kunna vara förklaringen i ett lexikon när man slår upp ordet kreativitet. Det är naturligt, inte någonting framtvingat. Och det är personligt med sin säregna prägel beroende på vilken person den kreativiteten tar sig uttryck genom.

Det fick mig att tänka på ordet naturbegåvning. Vi ser ju ofta på det som en person som fötts med en uppsättning extraordinära förmågor. Men är det verkligen så?

Tänk om det är så att dessa personer helt enkelt är mer öppna och mottagliga (och ofta samtidigt introverta - livets paradoxer) till den naturliga kreativitet som längtar efter att få utlopp. En inkörsport för inspiration, ett ord sprunget ur det latinska uttrycket för att "väcka liv i något."

Jag minns ett TED Talk där talaren berättade om en poet, som nästan kunde se inspirationen komma flygandes. Om hon då var ute på fältet, vände hon om och började springa tillbaka till sitt skivbord för att inte missa den.

Ett så extremt uttryck är sällsynt … och tur är ju det. Men vi kanske kan försöka vara lite mer lyhörda. Kanske tänka mer att något skapas av oss istället för att vi skapar något. Hårfin skillnad, men kan hjälpa till.

Hur som helst, jag ville bara dela med mig av tankarna efter att ha sett dokumentären. Rekommenderas! Och för alla er som undrar:

"Var det så att inspirationen till den här texten kom flygandes ut ur TV:n och att du slungades ur fåtöljen och fingrarna dansade över tangentbordet som om det vore en utomstående kraft utan dess like och när allt var över visste du inte ens vad som hade skrivits?"

Nej.