Skriva personligt eller inte?

Ännu ett morgoninlägg. Skillnaden den här gången är att jag i förväg vet vad det kommer att handla om: mitt fortsatta tvivel och min tveksamhet till att återuppliva Mittpunkt.

Jag gjorde ett nytt ryck igår och precis som förra gången, så vaknade jag före klockan ringde under ett täcke av tvivel.

Det är samma saker det handlar om...

Det känns friare och lättare att skriva när jag gör det under eget namn. Visst, jag kan vara personlig även på mittpunkt.se (domänen står trots allt i mitt namn), men det blir ändå inte samma sak.

Mittpunkt bär på en historia som inte bara är min egen. Under en period delade gästskribenter med sig av sina tankar kring livet. Nu känns det nästan som jag kidnappat sajten, hur knäppt det än kan låta.

Ännu en anledning till tvivlet är att det stundtals känns som jag bloggar under falsk flagg med parollen "Mittpunkt - för ett liv i balans". Ta bara det jag luftar mina tankar om just nu, att gång på gång dra igång och stänga ner en sajt - var finns balansen i det?

Just nu känner jag starkare än någonsin att det enda rätta är att låta Mittpunkt läggas till historien och låta texterna flöda fritt på en blogg i eget namn. Bara under de minuter det tagit att skriva denna text, har tyngdpunkten flyttats från tveksamhet till beslutsamhet.

Med Mittpunkt har det (och finns nog ärligt talat fortfarande) en idé om att det kan leda till nåt större. Inget fel i det, men i dagsläget vill jag bara skriva, skriva, skriva. Hela grejen med att skriva öppet, ärligt och personligt i publikt format är en ny erfarenhet för mig - och jag gillar det!

Än är sista ordet inte sagt, men i det här fallet tror jag faktiskt att det är det. Å andra sidan tror jag att fler ord än någonsin kommer att tänkas och förvandlas till text i bloggformat.

Än är sista ordet inte skrivet - tvärtom ✍️