Smärta som lärare

Såg dokumentären Joni Mitchell – Lady Blue på SVT Play, artisten som bland annat ligger bakom Big Yellow Taxi, en av mina absoluta favoritlåtar. I dokumentären säger hon:

Smärta är en riktigt bra lärare. Den leder till visioner och insikter.

Hon berättar att varenda sjukdom hon kämpat med har gett upphov till andra kvaliteter. Sen följer hon upp det med det välkända Nietzsche-citatet "Det som inte dödar oss gör oss starkare".

Det kan kännas som ett utslitet och klyschigt citat (det var för övrigt ett av ljudspåren på den svenska sajten Klyscherizer, en riktig nätklassiker). Men även om det är ett citat som tjatats sönder, så är det fortfarande en insiktsfull sanning att bära med sig.

Jag och alla som läser denna text, oavsett ålder och ursprung, har gått igenom någonting kämpigt någon gång i livet. Ta födseln, vilken jäkla kamp! Gemensamt för alla kamper är att de leder oss framåt - en knopp som brister, en puppa som förvandlas till fjäril, en människa som föds.

Det kan vara svårt att se när hela havet gungar, men den finns där - framåtandan, pånyttfödelsen, utvecklingen. Många gånger framträder den sanningen först efter att vi lyckas se helheten ur ett större perspektiv.

Precis som Joni nämner, är svårigheter och utmaningar en av de bästa lärarna vi har. Vi kanske inte kan "älska vår fiende", men då och då kan vi påminna oss om sanningen: Det som vid första anblicken ser ut som ett hinder, kommer förr eller senare att visa sig vara en språngbräda.

Utmaningar leder oss framåt →