Släpp taget och sjung ut
onsdag 29 januari 2025
En oväntad erfarenhet under min resa till Chiang Mai har fått mig att tänka på min förra flickvän.
Även om jag i stort sett bara kan beställa en kaffe med mjölk eller be om en tandpetare på min knackiga thailändska, har något förändrats under den här resan. Nu blir jag ofta besvarad på thailändska.
Detta trots att jag använder exakt samma fraser som tidigare. Den enda skillnaden är uttalet.
Det thailändska språket har ett härligt lekfullt, nästan barnsligt uttal. Den här resan bestämde jag mig för att försöka härma det. Jag skulle ljuga om jag sa att det kändes bra. Det känns både onaturligt och tillgjort, som om jag driver med språket.
Men responsen har varit helt fantastisk. Jag blir besvarad på thailändska, de berömmer mitt uttal, frågar hur länge jag bott här med mera. Detta trots att jag använder samma fraser som jag har använt i alla år.
Detta har fått mig att tänka på mitt ex. När vi träffades bodde hon i Tyskland, men flyttade sedan till Sverige. Hon lärde sig svenska imponerande snabbt! Även om man såklart hörde att hon hade tysk brytning.
Plötsligt, nästan över en natt, hade hon ett otroligt bra uttal. Alla märkte det. Hur kunde hon så plötsligt ha förbättrat sitt uttal?
Hon förklarade att hon tyckte att svenskar lät som de sjöng när de pratade. Med det i åtanke tog hon mod till sig och började “pratsjunga” på svenska. I hennes öron lät det helt galet, men alla i omgivningen tyckte det lät fantastiskt bra.
Same same, but different.
Hur många andra områden i våra liv skulle kunna få ett lyft av att vi inte höll tillbaka? Ett genomärligt blogginlägg, en självsäker anställningsintervju, en föreläsning där vi öppet erkänner att vi är nervösa.
Kanske är det just genom att våga släppa taget om vår självkritik och omfamna det som känns onaturligt som vi kan nå vår fulla potential.