Skrivandets gränsland

Det här är första gången på länge som jag skriver på morgonen. Normalt brukar jag skriva framåt kvällen.

Det finns en härlig luftighet och lätthet i att skriva på morgonen. Sinnet är öppet och fritt från dagens intryck. Det är oskuldsfullt i ordets rätta bemärkelse.

Samtidigt är det just därför jag inte bloggar på morgonen. Nästan alla mina texter baseras på något jag har upplevt under dagen: en plats, ett möte, ett samtal, en podd jag har lyssnat på, en bok jag läser…

Dagens skörd ger bränsle åt mina blogginlägg.

Om jag däremot skriver dikter eller i en privat dagbok, föredrar jag att göra det på morgonen. Då vill jag ha morgonens mystiska vrår på glänt.

Morgonens fattigdom söker föda i skrymslena.

Texter